|
|
Tillbaka |
|
Jabone |
 Snabbfakta
om Jabones titlar |
|
Jabones
+
och − |
|
Maila mig gärna!! |
 |
|
Kuriosa |
Jabones
smeknamn
Jag är väl bland de få människor som bara ÄLSKAR mitt namn!! Dels för att det är en del av sanningen, TRUTH och dels för att det klingar speciellt. Dessutom är det inte vanligt att unga (jaja, visst har jag passerat 30 års-strecket, men som tur är hinner jag aldrig känna efter att jag är så gammal...) människor som har det namnet.
Mer eller mindre så har jag dock varit .... ganska orädd och fascinerad av hundar. Min mormor på Jamaica hade en schäfer och en labbe på sin tomt - de låg mest i skuggan om dagarna. Jag minns när schäfern hade gått igenom en taggtråd och fått sidan uppfläkt - det såg äckligt ut! Jag tror (jag var liten då, typ 5 år eller så) att mormor baddade på ett blått desinfektionsmedel som fick såret att se ännu otäckare ut. Jag kom i kontakt med en taxuppfödare som höll till i Blue Mountains på Jamaica. Denne hade valpar och jag tyckte att de var dösöta - säg mig vilka valpar som inte är söta...!?!? Ambitioner Ärligt talat var inte mina ambitioner så många eller höga när jag väl bestämde mig för att skaffa en dobbermann. Det enda jag ville var att den skulle kunna gå lös och komma på inkallning. Men idag är det annorlunda...!! Jag tycker att alla som har en dobbermann ska sysselsätta dem med olika aktiviteter, nu menar jag inte bollkastning eller pinnkastning utan att hunden får använda sin hjärna! Min hund gillar att jobba, speciellt om det blir en smarrig utdelning! Fast det är inte alla gånger hon förstår vad hon ska göra, vilket ju är mitt fel... Jag ställer ut henne, kör bruks, lydnad samt eftersök (viltspår). Några mål med henne är ju inte något jag vill avslöja, förutom att jag vill bli, under 2005, minst godkänd i Elitspår, norsk eller/och dansk lydnadschampion och tysk utställningschampion VDHCH. Om vi hinner ska vi även återuppta viltspåret! Vi har provat på sök och Jabone älskar det!
Jabone Framåt julen 1993 började moderskänslorna spira. Jag ville så gärna ha ett djur att gulla med och sköta om. Kunde tänka mig nästan allt - då moderskänslorna var som starkast!!
Efter mycket funderingar blev det en hund, i och för sig har jag ALLTID velat ha hund. Problemet var att jag hade en liten plånbok men mycket stort hjärta...men har inte alla det... Att köpa valp var helt otänkbart, dels för att de tar upp mycket tid med att få rumsrena och att de är sååå beroende av en 24 timmar om dygnet. (Där fick jag minsann bita i det sura äpplet i alla fall när jag skaffade Jabone, hon var nämligen en 1,6-årig valp när jag fick henne). Valpar kostar så mycket att köpa... Nåja, fördelarna med att ha en vuxen hund tilltalade mig, t ex;
Jag kontaktade flera som kunde ha lite äldra hundar: Hundstallet, Föreningen Hopp och några få kennlar. Jag ville ha en brun tik. Ingen tycktes ha det just då... Jaha, tänkte jag, då får jag väl byta ras. En rottistik ska inte vara så svårt att hitta. Fick tips om att se på text TV4 sid 732. Varje dag när jag kom hem från jobbet kastade jag mig över TV:n och läste igenom annonserna. Till sist hittade jag en annons om en 3-årig rottistik. Hon skulle bli väktarhund men hon klarade inte L-testet. Det brydde jag mig föga om! Jag ville bara ha en trevlig hund. Jag kontaktade ägarinnan och bestämde tid för en träff. Dagarna gick sååå långsamt. Vi skulle höras lite senare för vägbeskrivning. Men när det bara var två dagar kvar skulle jag ringa igen och då visade det sig att hunden redan blivt såld till någon som bodde närmare...
Jag skippade att leta efter en ny rottistik utan satsade på en dobbermanntik. Efter drygt en vecka hittade jag en annons om en brun tik på 1,6 år som skulle omplaceras... JIPPI!! YES!!! Jag vågade knappast ringa - tänk om hon var såld...??? Men jag ringde och hon fanns kvar än så länge... Och än idag så är hon min!! Ett bevis för det är fodervärdsavtalet...! |
|||||||||||||||||||||
