Tillbaka

JA`HA`GÅTT Å`KÖPT MIG EN RIKTIG HUND...!

Som Ni har förstått och listat ut är jag och min dobbermanntik ute och reser en del i Norden. Jag har varit i Tyckland också....nåja vi träffar en del hel hundfolk inom IPO/BHP, brukset, lydnaden, viltspår och utställning.

Oftast stöter jag på hundfolk som har en klar och bestämd åsikt om att JUST deras ras är en riktg hund. Hmmmmm...detta får mig att tänka...kan någon ras klassas som en riktig hund?? Jag har en ras som jag ibland kallar tysk naken hund (det var en kompis till mig som döpte rasen till det...) Annars brukar de kallas tysk springermann...Jag har nog svårt att tänka mig att kalla min hundras för en riktig hund – visst hon har en massa titlar men för mig är dessa ett bevis, ett kvitto för mig själv at jag och hon kan åstakomma ganska mycket. Sen är det roligt att visa andra att detta och detta har vi gjort, speciellt när det haglar fördomar om rasen.

Korningen eller låt oss säga stämpeln – vad kan man säga- jag säger bara suck! Det verkar klart bland många att en korad hund det är det man ska ha....Banalt!!!! Är denna korade hund HELT plötsligt en bättre hund än den som inte är det trots att man har svårt att jobba med hunden?

Det är ju många som övar inför en korning. Hunden är ju stämplad för gott om den inte klarar en korning, en riktig hund skulle minsann klara av.....

Jag har ALLTID velat ha dobbermann trots att kompisars suckande, stönande, himlande med ögonen och konstiga minner. Så här i efterhand ångrar jag det inte en minut. STRUNTA i vad andra tycker det är ändå DU som skall leva med hunden....

Ja, ja, ja, vissa raser är mer krävande än andra och det bör man vara medveten om innan.

”Du får den hund du är värd”

”Hunden blir till det du vill”

 

och dessa uttryck har man ju stött på lite här och var och om sanningen ska fram, så visst ligger det lite sanning i dessa. Jag tror mest på det sistnämda uttrycket.

Mina ambitioner med Jabone alias Korven var i första taget att träna lite lydnad och eventuellt ställa ut lite... Det var då jag köpte henne som tonåring 6 april 1996 och idag gör jag  mycket mer än så.

Man kan ju ibland se ”bra” hundar men tyvärr vet förarna för lite för att bemästra och ta fram det lilla extra hos den ”bättre” hunden. Eftersom det sker en obalans i relationen ter sig då hunden att kanske vara mindre bra....

Jabone är en bra förstagångs hund för MIG, för hon ger mig NÅGOT att bita i och glädjas över. Jag gillar utmaningar och hon är mer än VILLIG att ge mig dessa...

Avslutningsvis vill jag säga att jag tycker att en riktig hund är en som man trivs med i vått och torrt trots dess små skavanker. En hund som funkar i dagens moderna samhälle.

Vid skrivbordet Jabone (hon tycker att jag ägnat tillräcklig tid till burken och för lite tid till att fylla henns fyra omättliga magar) och vid pennan Ruth Stenfelt.